Nostalgisk..
Jag måste säga att jag har känt mig lite nostalgisk idag..
Många gånger har tankarna vandrat hem till mitt E-tuna som varit fyllt av både skratt och gråt.
Varför jag tänkt så mycket på det idag kan jag faktiskt inte förklara, men det finns väl en anledning, som visar sig förr eller senare, kan jag tänka mig..
Minnena stannar dock till de senaste åren.. Inte så att jag har glimtat tillbaka på hela mitt 22-åriga liv..
Från den stunden då vi träffade "jugge-maffian", de underbara stunder vi spenderade tillsammans med de.. Festerna, dramatiken, glädjen, tårarna.. Det svåra och det lätta.
Semesterbilder som dykt upp på ögonhinnan; Zadar, Marija, Ana, Ivana, stranden, (ex)svärföräldrarna, huset, resorna.. Pag och Zrce, Ibiza style party!
Min semester med Magdalena och Carro för två år sen på Hvar och Jelsa.. Maten, skratten, solen..
Semestern jag hade för mig själv förra sommaren i Split.. mitt kaotiska körande till Zadar, självständigheten.. Holländarna och allt vad det innebar!
Mina underbara flickor hemma i E-tuna.. Allt roligt som vi varit med om! Allt som vi skrattat åt.. alla tårar vi fällt. Hur mycket vi betytt för varandra, vilka som kommit in och vilka som gått ifrån.
Min tid med Fidde och Didde.. Mina underbara roomies som tog så väl hand om mig! Tre personer som jobbade ihjäl sig, som samtidigt älskade att ha roligt och var alldeles precis lika galna.
Hur klarar man sig utan personer som dessa?
Det sista året med Malin, min partypolare(!) och alla andra.. Harrys, mitt andra hem..
Mina underbara föräldrar som alltid funnits där för mig och stöttat mig, trots att jag kanske inte alltid förtjänat deras generositet.. Hur mycket jag älskar de går knappast att beskriva.
Nostalgisk var ordet.. Jag tänker tillbaka och både glädje och sorg!
Jag har ett annat liv här i Amsterdam.. jag valde att åka ifrån! Jag trivs här och jag kommer att stanna..
Med underbara vänner och ett liv som är fyllt av äventyr så kan man inte bara lämna allt, jag är inte färdig än.
Men ibland kan det vara skönt att bara få tänka tillbaka på hur man hade det.. Även om inte allt har varit bra så har man haft ett liv fyllt av händelser..
Och så säger man att ingenting händer hemma i lilla E-tuna.. allt är väl relativt..?
Kanske att man kan förvåna sig själv dessutom..
Jaja.. nu är det slut tänkt för ikväll. John Blund har kallat.
Puss och kram
/Sanna
Många gånger har tankarna vandrat hem till mitt E-tuna som varit fyllt av både skratt och gråt.
Varför jag tänkt så mycket på det idag kan jag faktiskt inte förklara, men det finns väl en anledning, som visar sig förr eller senare, kan jag tänka mig..
Minnena stannar dock till de senaste åren.. Inte så att jag har glimtat tillbaka på hela mitt 22-åriga liv..
Från den stunden då vi träffade "jugge-maffian", de underbara stunder vi spenderade tillsammans med de.. Festerna, dramatiken, glädjen, tårarna.. Det svåra och det lätta.
Semesterbilder som dykt upp på ögonhinnan; Zadar, Marija, Ana, Ivana, stranden, (ex)svärföräldrarna, huset, resorna.. Pag och Zrce, Ibiza style party!
Min semester med Magdalena och Carro för två år sen på Hvar och Jelsa.. Maten, skratten, solen..
Semestern jag hade för mig själv förra sommaren i Split.. mitt kaotiska körande till Zadar, självständigheten.. Holländarna och allt vad det innebar!
Mina underbara flickor hemma i E-tuna.. Allt roligt som vi varit med om! Allt som vi skrattat åt.. alla tårar vi fällt. Hur mycket vi betytt för varandra, vilka som kommit in och vilka som gått ifrån.
Min tid med Fidde och Didde.. Mina underbara roomies som tog så väl hand om mig! Tre personer som jobbade ihjäl sig, som samtidigt älskade att ha roligt och var alldeles precis lika galna.
Hur klarar man sig utan personer som dessa?
Det sista året med Malin, min partypolare(!) och alla andra.. Harrys, mitt andra hem..
Mina underbara föräldrar som alltid funnits där för mig och stöttat mig, trots att jag kanske inte alltid förtjänat deras generositet.. Hur mycket jag älskar de går knappast att beskriva.
Nostalgisk var ordet.. Jag tänker tillbaka och både glädje och sorg!
Jag har ett annat liv här i Amsterdam.. jag valde att åka ifrån! Jag trivs här och jag kommer att stanna..
Med underbara vänner och ett liv som är fyllt av äventyr så kan man inte bara lämna allt, jag är inte färdig än.
Men ibland kan det vara skönt att bara få tänka tillbaka på hur man hade det.. Även om inte allt har varit bra så har man haft ett liv fyllt av händelser..
Och så säger man att ingenting händer hemma i lilla E-tuna.. allt är väl relativt..?
Kanske att man kan förvåna sig själv dessutom..
Jaja.. nu är det slut tänkt för ikväll. John Blund har kallat.
Puss och kram
/Sanna
