Sanna - Mitt i livet

Det är sent och jag borde nog sova med tanke på att jag ska jobba förmiddag (och eftermiddag) imorn, tänkte snart hoppa i säng.. men blir några rader först.

Min förkylning har suttit i ganska länge nu och med feber var och varannan dag och yrsel och gud vet vad, så kände jag att det kanske var dags att kolla upp det och se om jag kanske behöver äta nån medicin eller nått.
Så jag var åter igen på Vårdcentralen imorse.
Denna gången blev jag stucken i fingret, vilket jag verkligen avskyr(!), men det såg tydligen helt normal ut.
Ett vanligt virus som jag haft lite otur med helt enkelt.. Hmm, otur?
När marken under en känns som att den ska försvinna skulle jag nog vilja säga att det känns som lite mer än bara otur.
Skönt i alla fall att veta att det inte var nått allvarligare..
Men nu har jag ont i mitt finger istället.. (ja, jag vet.. jag är en barnunge) ;)

Jobbat har jag också gjort idag..
Full rulle då vi fick varor idag och Gaby (chefens son) bara bockat av det mesta och 'kastat' in allt på lagret. :$
Att konka saker fram och tillbaka när man inte mår så bra är inte roligt.
Kallsvettades som tusan.. (intressant för er att veta va?) Haha
Men tiden går jue lite snabbare när man har något för sig också.

Ikväll har jag faktiskt sorterat det som ska med mig och mamma på loppisen på lördag.
Och resten av kvällen har spenderats med Greys' och annat tvtittande.

Jag är verkligen en grubblare.. Jag funderar och analyserar och vrider och vänder tills jag inte riktigt vet vart jag startade och vart jag faktiskt ville komma.
Det kan vara lite farligt och tro mig(!) jag försöker verkligen att sluta med det hela..
Att låta allting ta sin tid och visa sig helt enkelt. Men gamla (och dåliga) vanor är verkligen svåra att bryta. :$
Hur kommer det sig att man ska ha så svårt att bestämma sig??
Vem bestämmer vad som är rätt och fel??
Varför vill man alltid ha det man (kanske) inte kan få?? och vem säger att du absolut inte kan få det du vill ha?
Lite såna tankar far och flyger i mitt huvud ikväll..
Alltid händer det något som får allt att bli helt konstigt! Som liksom rör om i grytan och omkullkastar tankegången och kanske eventuella planer som man haft.

Men kan det verkligen vara så att det aldrig släppt?
Hur kan det komma sig att man blir så påverkad av en människa som man känt länge?
(Nu tror jag att de flesta tror sig veta vad detta handlar om, men tji fick ni.. haha)
Men i alla fall.. Det är alltid trevligt att upptäcka nya sidor hos folk. :)

Idag har jag lyssnat mycket på denna låt (det tar ca 15 sek innan låten börjar och ja, jag vet att videon är lite deppig, men det är jue till minne av sångaren, Tose Proeski, som dog förra året).