Sanna - Mitt i livet

Att man kan sova så bra på en soffa.. som vanligtvis inte är så skön att sova i.
Det är nog för att jag är sjuk tror jag..
Vaknade till imorse när pappa tittade in, men somnade snabbt om. Orkade verkligen inte flytta på mig.

Mår fortfarande dåligt, har lite feber också..
Huvudet är stort och näsan mår inte alls bra. Skönt är det i alla fall att det verkar som det har brutit ut.
Men trodde att jag skulle må bättre idag så att jag kunde ta mig ut och träffa folk idag.
Det hade varit trevligt, men jag tror nog det är bäst att ligga hemma även idag.
Ska jobba imorn i alla fall, chefen frågade om jag kunde ta eftermiddagen, och det skulle vara skönt om man inte var i ett komatillstånd.

Usch, jag ser att löven i buskarna och träden utanför börjar bli röda..
Hösten är verkligen här. Jag undrar verkligen vart sommaren tog vägen.
Det här med tidsuppfattning är inte det lättaste heller..
Jag har varit hemma i Sverige i lite mer än två månader, men det känns som att jag varit hemma i evigheter.
Det känns absolut inte som att det var två månader sen jag fortfarande bodde i Amsterdam..
Att jag bodde i Amsterdam i 6 månader känns också helt fel. Var jag inte där längre?
Det hela känns som ett annat liv sen och jag har svårt att ta till mig att jag faktiskt inte varit hemma så länge.

Jag är nyfiken på vad som kommer hända nu..
Vart jag kommer att ta vägen med mitt liv och vad jag kommer att hålla på med.
Just nu känns det lite sådär, mest som att man hattar fram och tillbaka med saker och ting.
Men jag känner mig ändå rätt positiv just nu.. att saker och ting kommer att lösa sig till det bästa.
Fast det kommer att visa sig med tiden. :)

Nej.. nu ska jag fortsätta mitt kurerande.

Pusa,
Sanna