Vad ska man säga?
Det har varit en tuff dag idag.. med mycket tårar och kanske nått chockstadie också.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om dagen. Jag är fortfarande ledsen men för tillfället känner jag mig bortdomnad eller hur man nu ska uttrycka sig.
Som sagt håller jag tummarna nu för att BA inte ska ta alldeles för mycket i extra avgift för att boka om min biljett så att jag kan vara säker på att jag ska åka hem nästa vecka.
Vill vara hemma nu och ha mina nära och kära runt omkring mig.
Samtidigt känns det lite sorgligt att lämna familjen här också.. när man bor med människor såhär nära är det väldigt lätt att fästa sig. Och nu när jag varit med de i mer eller mindre 5 månader så har man hunnit bygga ganska starka band också. Även om barnen ibland kan gå mig riktigt på nerverna med deras skrik och gap så är de helt otroliga.. Och Bret, min lilla solstråle.. jag skulle så gärna ta med honom hem. Han gör mina dagar lite ljusare.
När man dessutom inte vet när man kommer att få träffa de igen så blir det ännu svårare att säga hejdå. Men jag vet att jag kommer att fundera ihjäl mig själv om jag inte åker hem nu.
Förövrigt så har jag gjort mig av med alla viktiga papper idag..
De är på väg till respektive mottagare och jag håller mina tummar och tår för att de verkligen ska nå fram till rätt personer. Blir alltid lite nervös när jag ska skicka post långt bort. Men nu är det gjort och jag kan sluta tänka på det.
Ändrade planer i helgen också..
Åker inte till Miami förrän på lördag på dagen. Kris frågade mig om inte jag ville följa med på Autism Walk, en insamling för människor med Autism. Och självklart vill jag göra det. :) Ska bli roligt att få vara med om det. Och kul att göra något tillsammans med Bret och Kris.. och jag tror att Carl också skulle gå. :)
Så jag tar tåget till Miami runt 13 på lördagen och stannar tills på söndag så jag kommer iväg och gör nått roligt sista helgen jag ska vara här. :) Ser fram emot det fortfarande men kanske inte lika mycket som jag gjort tidigare. Men det blir nog så bra så.
Jag flagar.. För att byta samtalsämne helt och hållet.
Tappar jättemycket skinn och det är väl mindre roligt just nu. Men har planerat att ca 20-30min varje dag i solen under den sista tiden kommer att jämna ut brännan bra. Istället för att jag ska bränna mig igen.
Nee.. nu måste jag försöka sussa.
Jag saknar er och tänker på er!!
Älskar er!!
Pusa,
Sanna
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om dagen. Jag är fortfarande ledsen men för tillfället känner jag mig bortdomnad eller hur man nu ska uttrycka sig.
Som sagt håller jag tummarna nu för att BA inte ska ta alldeles för mycket i extra avgift för att boka om min biljett så att jag kan vara säker på att jag ska åka hem nästa vecka.
Vill vara hemma nu och ha mina nära och kära runt omkring mig.
Samtidigt känns det lite sorgligt att lämna familjen här också.. när man bor med människor såhär nära är det väldigt lätt att fästa sig. Och nu när jag varit med de i mer eller mindre 5 månader så har man hunnit bygga ganska starka band också. Även om barnen ibland kan gå mig riktigt på nerverna med deras skrik och gap så är de helt otroliga.. Och Bret, min lilla solstråle.. jag skulle så gärna ta med honom hem. Han gör mina dagar lite ljusare.
När man dessutom inte vet när man kommer att få träffa de igen så blir det ännu svårare att säga hejdå. Men jag vet att jag kommer att fundera ihjäl mig själv om jag inte åker hem nu.
Förövrigt så har jag gjort mig av med alla viktiga papper idag..
De är på väg till respektive mottagare och jag håller mina tummar och tår för att de verkligen ska nå fram till rätt personer. Blir alltid lite nervös när jag ska skicka post långt bort. Men nu är det gjort och jag kan sluta tänka på det.
Ändrade planer i helgen också..
Åker inte till Miami förrän på lördag på dagen. Kris frågade mig om inte jag ville följa med på Autism Walk, en insamling för människor med Autism. Och självklart vill jag göra det. :) Ska bli roligt att få vara med om det. Och kul att göra något tillsammans med Bret och Kris.. och jag tror att Carl också skulle gå. :)
Så jag tar tåget till Miami runt 13 på lördagen och stannar tills på söndag så jag kommer iväg och gör nått roligt sista helgen jag ska vara här. :) Ser fram emot det fortfarande men kanske inte lika mycket som jag gjort tidigare. Men det blir nog så bra så.
Jag flagar.. För att byta samtalsämne helt och hållet.
Tappar jättemycket skinn och det är väl mindre roligt just nu. Men har planerat att ca 20-30min varje dag i solen under den sista tiden kommer att jämna ut brännan bra. Istället för att jag ska bränna mig igen.
Nee.. nu måste jag försöka sussa.
Jag saknar er och tänker på er!!
Älskar er!!
Pusa,
Sanna
