Sanna - Mitt i livet

Lördagskvällen spenderades först på Fame, där My spelade biljard med sin pappa.. jag tittade på eftersom jag verkligen suger på själva spelandet. Haha..
Vi drog vidare till Nybron och shakade lite. Det var inte jättemycket folk men vi hade kul och jag träffade ändå en del roliga människor. Kul att umgås med My också såhär mellan varven. Det gäller att passa på medans hon är hemma. :)

Igår sov jag länge.. tog sedan mitt pick och pack och hämtade upp Dado för att åka ut till Sundbyholm där det var grillning med hela det gänget. Vi hade jättetrevligt ända tills det började regna. Men vad hade vi förväntat oss? Åkte sen hem till Dijana för lite fika och sen till Fame för att spela lite biljard. Och ja.. jag spelade faktiskt också. :) Det gick jue sådär bra men det var kul i alla fall. Jag döpte 'krattan' till Herrman, han var min bästa kompis igår! ;)

Idag har jag vaknat skapligt.. varit på en 5km promenad i det fina vädret och så har jag faktiskt inte gjort nått annat. Känner att jag inte alls har någon lust för nått, utan bara vara hemma. Skönt det också. :)

Några bilder från helgen..

I brist på annat tidsfördriv så läste jag runt lite på aftonbladet.se och hittade den här artikeln.
Miley Cyrus, 16 år(!), nätmobbas för att hon anses vara FET!
Om den flickan är fet då skulle jag vilja veta vad de här nätbloggarna skulle kalla mig. Herregud är det konstigt att människor får en vriden bild i viktfrågan?? Är du inte size0 så är du helt enkelt fet och bör klä dig i en potatissäck. Usch, va irriterad jag blir på sånt här.. Jag brukar inte ta åt mig av vad som skrivs om kändisar och deras vikt men nu blir jag upprörd. Jag antar att det är för att jag har min mensvecka denna vecka och känner mig överlag jätteirriterad och äcklig och svullen och allt annat.. Jag har mer ångest för sommaren just idag än vad jag haft tidigare, är en PMS-kossa helt enkelt, och när jag läste det där blev det bara alldeles för mycket.

---

Nu lägger jag det där bakom mig och koncentrerar mig på dagens händelser.. Jag är inte helt säker på vad som kommer att hända men lite häng med tjejerna står på schemat. :)
Så nu ska jag hoppa in i duschen och se om man kanske kommer ut lite gladare.. ;)

Pusa,
Sanna

Tänkte bara tala om att jag lever..
Men det har inte funnits mycket ork eller lust till några roliga äventyr att skriva om.
Har mest umgåtts med familjen, vilket absolut inte är fyskam, och tagit det lugnt.. Det är ganska viktigt.. speciellt det där med att ta lugnt. Speciellt som jag vaknade igår morse med en läpp som ser ut som att den varit med om en otroligt jobbig och misslyckad botox-behandling! Tänk er Angelina Jolie på ena sidan av överläppen vs min vanliga storlek på läpp på andra sidan! Jag är ursnygg.. :S
Mina blåsor är alltså tillbaka.. efter en tid av mental stress och.. ja sorg kanske man ska säga så var det väl inte så konstigt att dom dök upp tillslut.
Känner mig sådär lagom mysig och fräsch kan jag meddela. :/
Skulle ha jobbat igår men för allas trevnad så stannade jag hemma istället. Jättetråkigt eftersom jag faktiskt hade sett fram emot att jobba. Och jag behöver jue jobba också. Men jag får hoppas att allt har försvunnit tills på fredag så jag kan jobba då istället..

Idag odjuret i alla fall vågat sig ut en sväng..
Jag har varit på Kina/Thairestaurangen här i Torshälla tillsammans med mina föräldrar, lillebror och farbror. De hade faktiskt riktigt god mat och jag blev positivt överraskad. Fast de kanske tog lite överpris på maten.. eller så är det bara jag som jämför de med mitt älskade Ming. :)
Nee.. jag ska nog ta ett glas vin ikväll och bara vara.. Finns inte så mycket annat jag har lust för.

Ganska meningslöst inlägg men nu vet ni i alla fall..

Bjuder på en bild innan misslyckad-Angelina Jolie-botox.

Pusa,
Sanna

Det har varit en jobbig vecka fylld av tårar men också skratt.
Som jag sa tidigare, att ta reda på en annan människas liv är inte lätt men det finns mycket gott som kommer ur det också. Det är så mycket minnen som dykt upp under de senaste dagarna och vi har skrattat ganska mycket. Dessutom har jag umgåtts mycket med min familj.
Jag kämpar fortfarande lite med skuldkänslor över att jag faktiskt inte var här när Mummo gick bort, fast inte lika mycket som tidigare. För jag vet jue att det inte går att göra något åt det nu. Men det känns ändå i hjärtat.
Kanske känns det lite grann som att man tagit allt för givet.
Jag får skuldkänslor när jag tänker på hur många gånger Mummo sa till mig att jag skulle komma och hälsa på och jag inte riktigt hade tiden till det pga jobb och annat som gick före.
Fast jag inte riktigt fanns där för henne jämt så var hon alltid där för mig.

Imorn är Mummos begravning och jag kan inte påstå att jag ser fram emot den speciellt. Fast vem kan säga att man ser fram emot nått sånt? Men det blir ett avslut och ett värdigt avsked.
Det är tomt utan henne och jag har fortfarande svårt att förstå att hon faktiskt är borta. Det känns ibland som att hon ska dyka upp där i vardagsrummet i hennes lägenhet och bara titta på alla saker och skaka på huvudet.
Jag vet inte hur jag ska klara av morgondagen när jag nu sitter här på soffan och gråter bara vid tanken på att hon ska ligga där i kistan. Men det måste gå..

Nu måste jag försöka sova lite grann.. har en tidig och antagligen lång dag framför mig.

Vila i Frid lilla Mummo.. Du finns i mina tankar och mitt hjärta! ♥